Odla pengaintresse

Gurka tycker jag är en väldigt överskattad grönsak. Jag köpte den ytterst sällan innan den sköt iväg i pris och nu köper jag den aldrig. Det är inte heller en grönsak jag odlar. Jag fick en av grannen som odlar dem i växthus, och den smakade helt okej, men inte mycket bättre än butiksgurkan, som är fallet med en del andra odlingar.

Men här är en gurkodling jag applåderar. Förskolan slutade köpa in gurka eftersom den var dyr och importerad varför dagisfröknarna (nej, man får säkert inte kalla dem så) började odla gurka ihop med barnen.

Ska man ge barn ett intresse för mat och odling, och i förlängningen hushållsekonomi och näringslära, tror jag det är viktigt att de så snart som möjligt får en inblick i varifrån maten kommer. Därför är det bra om man kan odla och laga mat ihop med sina barn, men även ta med dem på kosläpp eller besök på bondgårdar. Tyvärr är det nog många föräldrar som varken har tid eller egna kunskaper, så då är det bra om förskola och skola tar tag i den biten.

”Fröken, hur ser ett pannkaksträd ut?”

Odling kan tyckas som en futtig del av privatekonomi, men jag ser det inte så. Genom att odla sin egen mat får man inte bara ner sina utgifter. Man lär sig att tänka kretslopp där matrester och koskit används för att få fram ny mat. Jag skulle vilja vända på det och säga att jag nästan inte förstår hur man kan lära barn att tänka ekonomiskt utan att odla, baka och återvinna. Det är ju grunden för hela idén med sparande.