söndag 25 juni 2023

Låtsasjobb

Här är en professor som sätter ord på mina tankar, ”för många pluggar till låtsasjobb”. Nu tycks det finnas gott om jobb som verkligen inte behövs, även om till och med låtsasmarknaden ibland mättas.

När jag gick i skolan fanns inga HR-avdelningar, de hette fortfarande personalavdelning och hade även riktiga arbetsuppgifter. Inte heller hade varje kommun utan självaktning ett hundratal kommunikatörer med uppgift att sitta som stoppkloss mellan å ena sidan skattebetalare och journalister, å andra sidan byråkrater och politiker. Men det utbildades ändå en massa människor till arbetslöshet.

Grundprincipen var att elevernas skolval styrde utbildningsplatserna. Eftersom nästan alla ville bli ekonomer och tekniker utökade man antalet klasser på dessa program i stort sett vartenda år. Huruvida det fanns en arbetsmarknad för dem var det ingen som funderade över.

Några år senare kom något ljushuvud på att alla gymnasieprogram skulle vara högskoleförberedande och minst treåriga, så då la man till ett år på praktiska gymnasieprogram med påföljd att ännu färre ville bli byggare och bilmekaniker. Ytterligare några år senare blev det brist på snickare, elektriker osv. Politikerna var naiva, såg det inte komma osv.


Så här lite fingertoppskänsla hade jag.

När jag läser den länkade artikeln (ett och ett halvt år gammal, men ständigt aktuell) inser jag att makthavarna fortfarande står på perrongen och funderar på vad som hände. Det borde väl inte vara svårare än att man tillsätter några högutbildade samhällsplanerare att räkna ut vilka utbildningar som behöver ökas och minskas för att matcha verkligheten och så anpassar man utbildningsplatserna efter behovet istället för att låta fjortonåringarna utforma arbetsmarknaden.

Jag jobbade ett tag som produktionsplanerare (som jag i och för sig saknade utbildning för). Då förde jag en ständig dialog med säljarna i företaget om vad som skulle produceras. Det var nämligen ingen idé att trycka ut varor ingen ville ha, det hade gett större lager och lägre intäkt. Länder ska inte drivas som industrier, men ibland undrar jag om inte politikerna borde snegla lite på den så kallade verkligheten för att ta intryck av hur den funkar. Som omväxling.

56 kommentarer:

  1. Intressant ämne.

    Hade utbildningar kostat pengar, och sedan kompenserats med höga löner (för det som är eftertraktat) tror jag problemet i någon mån hade löst sig självt, i ett normalt land dvs.

    Men i ett land där vi inte ska ha löneskillnader, och de löneskillnader som finns alltid ska skattas bort är jag inte så säker på att det fungerat ändå.

    Givet att man vill maximera ekenomisk tillväxt förstås, har man andra agendor kan ju andra alternativ vara att föredra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det blir lätt snett och svårt att rätta till.

      Radera
  2. Mats Alvesson i artikeln har en historia av att säga många sanningar. Senast var han väl ute och redogjorde för forskningsläget angående det förfärliga värdegrundsarbete alla organisationer, företag och myndigheter lägger stora resurser på. Professorns slutsats: i bästa fall är värdegrund inte skadligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som att han är i slutet av karriären då.

      Radera
  3. Det är ändå inte det största problemet. Personer som inte ens lyckas med att gå ut grundskolan med tillräckliga betyg för att studera vidare, är ett ännu större problem tycker jag. Vilka jobb finns det för dom?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Egentligen finns det massvis med jobb som kan göras efter grundskolan. Men av någon anledning tycks rekryterare kräva nästintill doktorsexamen för att ta hand om gamla, städa, sortera skräp, titta så en grävmaskin inte drar av kablar, köra buss, packa upp varor i butik osv. listan kan göras väldigt lång.

      Radera
    2. Hur kan det komma sig att företag som söker arbetskraft tackar nej till personer som enbart har grundskoleutbildning om det handlar om enkla jobb?

      Radera
    3. Som vårdanställd blir jag less av att ofta höra att det är ett så enkelt och okvalificerat arbete att ”ta hand om” gamla människor. Tvärtom, för att göra det på ett BRA sätt krävs mycket: god kommunikationsförmåga, kunskap i förhållningssätt relaterat till diagnos, medicinska kunskaper samt inte minst, vara diplomat på hög nivå för att tacklas med anhöriga som stundtals kan ha orimliga krav. Däremot kan jag fråga mig; behövs alla dessa ekonomer som sitter och gissar hur framtiden ska bli?

      Radera
    4. Jag skulle nog inte säga att det finns massor med jobb man kan göra redan efter grundskolan. Många av de gamla "enkla jobben" kräver idag antingen en massa IT-kunskaper eller också är de bortrationaliserade.

      Men hur många är det som inte lyckas gå ut grundskolan med godkända betyg?

      Radera
    5. Ungefär 20000 per år klarar inte grundskolan.

      Radera
    6. Då går dessa ej på Engelska Skolan. På den skolan får alla studerande topp betyg.

      Radera
    7. Och hur många går varje år ut? Alltså, snackar vi en promille eller tio procent som inte klarar kraven?

      Radera
    8. Enligt en snabbgoogling verkar det vara någonstans mellan var fjärde och var sjunde. Så absurt många.

      Radera
    9. Var 7:e verkar det vara, var fjärde hade däremot inte fullständiga betyg.

      Radera
    10. Ja, det låter extremt högt. Undrar hur stor andel av dem som är invandrare med så dålig svenska att det bästa varit om de inte släppts in i det ordinarie utbildningsväsendet.

      Radera
    11. Man räknar med att en årskull är ca 100 000 individer. Det tål att tänka på de gånger någon säger att man utökat antalet som får/ska göra lumpen. Av dessa hundra tusen så tas 20 000 ut till mönstringen (bland annat fysiska tester och möte med en psykolog som har totalt veto över beslutet om värnplikt eller inte för individen). Så småningom är det ca 3-5 tusen som verkligen gör värnplikten, dvs högst 5 %.

      Så det tas ut lika många att mönstra som inte klarar grundskolan med fullt betyg. OBS att det antagligen inte är samma individer.

      Radera
    12. Kanske är det samma ;-)

      Men är det verkligen möjligt att en femtedel av utgående grundskoleelever inte får godkända betyg?!

      Radera
    13. Var fjärde grundskoleelev gick ut skolan med ofullständiga betyg.
      https://www.ekonomifakta.se/fakta/utbildning-och-forskning/provresultat/studieresultat-grundskolan/
      Nära 15 procent, omkring 17 800 elever, hade underkänt i minst ett av kärnämnena svenska, engelska och matematik.

      Elefanten i rummet som man undviker att prata om är invandringen och integrationspolitiken. Invandring och integration hänger förstås ihop. Hög invandring ställer större krav på fungerande integrationspolitik. Det värsta med invandrarnas dåliga skolresultat är att Skolverket försökte dölja sanningen för folket genom att mygla med statistiken. Agerandet förklarar nog också varför problemet med invandringen och integrationen eskalerar. Den politiska viljan att dölja problemen överskuggar viljan att ta uti med problemen.

      "De senaste PISA-resultaten visade på en uppgång för svenska elever.
      Expressen kan nu avslöja hur en stor mängd utrikesfödda elever felaktigt plockats bort ur PISA-urvalet – och att Sverige därigenom brutit mot OECD:s officiella regelverk. Siffrorna antyder dessutom att även svenskfödda elever med svaga språkkunskaper plockats bort.
      Om reglerna hade följts skulle de svenska resultaten ha varit betydligt sämre och Sverige skulle sannolikt ha backat i samtliga tre ämnen jämfört med förra provtillfället."
      https://www.expressen.se/nyheter/qs/sveriges-pisa-framgang-bygger-pa-falska-siffror/

      Karl Marx mamma

      Radera
    14. Den stora skillnaden i skolresultat mellan "svenskar" och invandrare kommer under överskådlig framtid omöjliggöra ett jämlikt samhälle. Människor med svart hudfärg kommer jobba som städare, jobba på snabbmatsrestauranger, köra budbil mm medan människor med vit hudfärg kommer att vara ingenjörer, sjuksköterskor, revisorer mm. På toppen av allt växer en generation unga män upp diskriminerade av ett skolsystem som är konstruerat att gynna flickor. Även detta försöker myndigheterna dölja eftersom sanningen skulle avslöja att jämställdhetspolitiken aldrig handlat om riktig jämställdhet.

      Allt det här är en krutdurk. Minsta gnista kan orsaka en explosion. Som när en dansk kom till Sverige och brände en bok. KABOOM!

      Karl Marx mamma

      Radera
    15. Och här har ni belägg för påståendet att skolsystemet gynnar flickor.

      "Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet, är inte förvånad över resultatet.

      - Det är helt förutsägbart med den typen av dåligt strukturerad skola vi har i Sverige. Pojkarna skulle lyckas bättre med en kunskapsskola av lite mer östasiatiskt snitt, säger han.

      – Pojkarna har som grupp lite mindre av tillhörighetsbeteende. Det som är bredvid skolan blir lätt viktigare än skolan. Det finns tydliga biologiska skillnader på den här punkten. Om man inbillar sig att det inte finns några skillnader får man en felaktig förståelse av problemet.

      Svend Dahl, statsvetare och jämställdhetsutredare åt den förra regeringen, tror att Sverige sticker ut på grund av att de svenska skolorna i väldigt hög grad gynnar studiemotiverade elever – som oftast är flickor.

      – Vi har haft en trend där eleverna ska göra egna arbeten och söka kunskap på egen hand. De icke studiemotiverade eleverna har tagit stryk av detta. Det har helt klart missgynnat pojkarna, säger Dahl.

      – Pojkar behöver känna krav och förväntningar. Har man höga krav ger man pojkarna den rätta skjutsen. Nu har man mer eller mindre tolererat att de struntar i skolan."
      https://www.vilarare.se/nyheter/senaste-nytt/pojkar--storsta-forlorarna-i-dalig-skola

      Karl Marx mamma

      Radera
    16. Ja, skolresultaten blev ju inte bättre av att skolministern fuskade med PISA-resultatet.

      Jag vet inte riktigt vad som menas med "ett jämlikt samhälle", att alla ska ha lika intressanta jobb med samma lön och lika förutsättningar? Då lär vi få vänta.

      När det kommer till skolan skulle en väg kunna vara att tillåta hemundervisning, något som är en självklarhet i nästan hela världen. I Sverige förbjöds det av "liberalernas" skolminister Jan Björklund.

      Radera
    17. Vi är så dåliga på engelska att vi uppfunnit ett nytt språk. Det kan man kalla innovation!

      "Svenskar har ett gott självförtroende när det gäller att uttrycka sig på engelska, men det blir inte alltid riktigt rätt. Det menar journalisten Jenny Nordberg som tycker att den engelska vi ofta använder börjar utgöra ett helt nytt språk."
      https://www.svt.se/kultur/journalisten-svenskars-engelska-ar-obegriplig

      Radera
    18. Ändå ett långt steg från textens "blir inte alltid riktigt rätt" till rubrikens "svenskars engelska är obegriplig". Visst har vi sett några extremfall (som när Expressens USA-korre Ann-Sofie Näslund försökte förklara för Tucker Carlson vad "nejsists" är), men nog tycker jag att de flesta svenskar klarar sig skapligt på engelska.

      Radera
  4. Ett mycket viktigt ämne detta. Har funderat mycket på samma sak själv. Detta blev tydligt för mig när jag själv pluggade till ingenjör på högskola/universitet för ~25 år sedan. Ställde mig redan då frågande till vissa utbildningar på lärosätet då jag inte såg kopplingen till arbetsmarknaden och det har bara eskalerat sedan dess.
    Tyvärr luras en del till att tro att bara du gått på högskola/universitet kommer du få ett betydelsefullt och välavlönat jobb. Så är det givetvis inte om det inte finns någon efterfrågan.

    Det är alldeles för mycket utbildningar på högskola/universitet som det inte finns efterfrågan av på arbetsmarknaden. Sedan finns det även utbildningar där som behövs men som inte alls skulle behöva bedrivas på högskola/universitet utan skulle genomföras bättre i annan miljö. Håller med till 100 % att efterfrågan på arbetsmarknaden måste styra utbildningarna. Detta är ett område som är riktigt illa skött av våra politiker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där dödar innovation. Läs på om iron cage theori. Alla läser samma sak i samma skolor osv. Ja du hajjar. Allt man kan plugga handlar inte om att det ska finnas ett specifikt jobb i slutet.

      Radera
    2. En kompis pluggade till arkeolog. Tror att det i bästa fall var en på tjugo som fick jobb, och då högst troligt med att utbilda nya arkeologer.

      Den ståuppkomik-utbildning jag gick togs bort ett år senare eftersom man bedömde att det inte fanns jobb för fler. Klokt, tycker jag.

      Radera
    3. Han fick väl utbilda egyptologer? Ett pyramidspel alltihop.

      Radera
    4. Svar till Anonym kl 12:10.
      Att innovation skulle skulle dödas av att efterfrågan styr utbildningar är en felaktig generalisering. Exempelvis stämmer det definitivt inte när det gäller teknik och naturvetenskap. Det finns ett skriande behov av ingenjörer och naturvetare och det är områden där vi har och har haft en enorm innovation. En innovationsanda som uppmuntras på utbildningarna. Men saknar man förmåga till självständigt tänkande så kanske...

      Att statliga universitet och högskolor ska tillhandahålla utbildningar som det inte finns efterfrågan för är resursslöseri. Utbildningar som inte har ett syfte att leda till jobb får bedrivas och finansieras i annan regi.

      Radera
  5. Man behöver inte vara högutbildad för att ta sig fram här i världen, jag är ett lysande exempel pa det. Jag har visserligen lätt för att lära, men jag har ocksa tagit alla chanser jag fatt i arbetslivet, inte tackat nej och sagt att det är under min värdighet. Men ungdomar idag vill ofta bli chefer direkt, eller latsasyrket influerare och liknande. Man börjar pa botten, jobbar sig upp, sparar och gnetar och med lite tur och skicklighet har man sedan ett skönt liv. Sa tycker jag.
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är också en upp-från-botten-jobbare (sedan har jag jobbat mig ner igen).

      En kompis till mig satt hos en headhunter som sa "Jag ser att du saknar högskoleutbildning" och han svarade "Nej, det stämmer inte, jag har aldrig saknat det".

      Radera
    2. För att ta några jobb som lågutbildad, så måste väl någon också efterfråga dom personerna?

      Radera
    3. Ja, men jag tror att det finns en märklig syn att många jobb kräver en massa högskolepoäng trots att de egentligen inte gör det.

      Radera
    4. Tycker att man tyvärr ofta använder begreppet högutbildad felaktigt. Jag anser inte att man är högutbildad (och definitivt inte kompetent) bara för att man har tagit ett antal högskolepoäng. Utbildar sig gör man genom att lära sig nya saker och det kan man göra på olika sätt. Därigenom också bli högutbildad och kompetent genom olika vägar.
      Jag är själv högskoleutbildad men trött på alla inkompetenta akademiker som springer omkring och tycker att de är högutbildade. Jag föredrar därför termen kompetens som ett mått.

      Radera
    5. Jag tycker nog att högutbildad är just ett mått på hur mycket formell utbildning man har. Därmed inte sagt att man är bildad, allmänbildad eller kompetent, som ju vanligtvis är viktigare. Så ser jag på det, men jag säger inte att det är facit.

      Radera
  6. Många menar att ungdomar ska ta dom jobben som finns, framförallt inom sjukvården eller äldreomsorgen. Problemet med det resonemanget är att alla är inte lämpliga för att jobba med människor. Jag skulle själv inte vilja bli omhändertagen av en person som hatar sitt jobb.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det håller jag med om, men även ungdomar måste ta ansvar för sitt eget liv. De kan välja att skaffa utbildning eller inte göra det och att söka jobb inom områden de tror att de vill jobba sig uppåt. Om de istället sitter på arslet och väntar på att någon ska erbjuda dem drömjobbet lär de få vänta.

      Radera
  7. Om du inte hade emigrerat tycker jag du (eller Günther Mårder, lol) borde ha blivit vald att sköta Sveriges ekonomi. Då hade det blivit ordning på torpet. Hade känt mig helt trygg med det, utbildning eller ej. 😁
    /Katarina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för förtroendet, men då tror jag Günther vore ett bättre val :)

      Radera
    2. Hahaha, den knäppskallen. Det är bra att en del på det här forumet har humor.

      Radera
    3. Apropå Günther Mårder. Den här reklamfilmen med Günther och Mauri är ett bra exempel på att det går att göra reklamfilmer som är lite underhållande. https://www.youtube.com/watch?v=aYykrYpcMl0
      Men jag tycker att han skulle ha skänkt det överskjutande beloppet till välgörenhet istället för att bjuda lokalborna på gratis pizza.

      Även alla avsnitt av Lyxfällan får väl ses som bra reklamfilmer med tanke på alla produktplaceringar i avsnitten.

      Karl Marx mamma

      Radera
    4. Med god lokalkännedom om Günthers bostadsområde undrar jag mest över varför de åkte iväg till Lidl längre bort (Järfälla?) istället för att handla i den Lidl-butik som ligger ett par hundra meter från hans hem.

      Radera
    5. Jag såg också den där utmaningen där han skulle spendera pengar, riktigt roligt men noterade inte var de egentligen var eftersom jag inte är bekant med den delen av stan alls.
      /Katarina
      Ps. Det är inte jag som skrivit anonymkommentarerna ovan.

      Radera
    6. Jag hade inte reagerat på det annars, men nu tog han ju emot i sitt hem och att då inte åka till Lidl ett stenkast bort (och var det den har de byggt om den fullständigt sedan jag var där 2021).

      Radera
  8. Fast nu kallas HR ofta för People and Culture. Det har tydligen nån ny fräsig innebörd som är ännu bättre än den gamla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh herregud! Snacka om att missa målet med att driva företag. Är så glad att jag inte sitter i en sån där aktivistorganisation.

      Radera
    2. Jag blev tillsagd att inte säga HR för då blir de sura... Herregud, jag orkar inte. Ibland är det som ett dagis. Kalla det vad ni vill men förvänta er ingen entusiasm från mig, tänker jag.

      Radera
    3. Trams! Fyller man en vettig funktion lär folk veta vad de ska kallas. Ju mindre viktig man är, desto viktigare blir det istället med etiketter.

      HR kanske har fått så dålig klang att de behöver nya etiketter. Kanske är det EU-migranter de ska kallas nu :-)

      Radera
    4. "Jag blev tillsagd att inte säga HR för då blir de sura... Herregud, jag orkar inte. Ibland är det som ett dagis. Kalla det vad ni vill men förvänta er ingen entusiasm från mig, tänker jag."

      Jag önskar att det bara var dagismentalitet men jag tror det är mycket värre än så. Genom att märka ord stigmatiserar man de som "talar fel". Det är med andra ord ett sätt att styra hur man får prata och i förläningen hur man får tänka. Det som kan upplevas "som ett dagis" är i själva verket ett hot mot yttrandefriheten. Det är ingen slump att vänstern gillar "feminism" och "woke".

      Enligt Wikipedia är "woke perfekt particip av verbet wake". Ordet vakna har använts i politiska sammanhang förut. https://www.warmilitaria.it/14884-thickbox_default/abzeichen-deutschland-erwache-1933.jpg

      Karl Marx mamma

      Radera
    5. Jag hoppas och tror att du drar lite väl stora växlar på detta.

      Radera
    6. Underskatta inte ordets makt.

      I en debattartikel i DN skrev åtta språkforskare det inte nödvändigtvis är nya ord i sig som gör den stora skillnaden, utan de diskussioner som orden är en del av, där inövade tankar och mönster prövas mot andras sätt att tänka.

      Det är ingen slump att feminister hittar på nya ord. Det använder orden som ett verktyg för att sätta den politiska agendan. Jämför med när woke-gänget bråkar om gamla statyer. Det handlar inte ett dugg om att någon skulle uppleva gamla statyer kränkande utan statyerna är bara ett verktyg för att sätta den politiska agendan.

      Att byta ut ord som HR mot "people" och "culture", han/hon mot "hen" mm är inte bara dagismentalitet. Det är medveten politisk strategi. Precis som när politiska aktivister utger sig för att vara journalister för att kunna använda media som ett verktyg för att sätta den politiska agendan.

      Karl Marx mamma

      Radera
    7. Så är det såklart. Fast med det sagt betyder inte nya ord automatiskt att man är i feminist/woke-facket. De som lanserade orden massinvandring och vänsterbliven hade också en agenda. Att byta ut "human resources" mot "people and culture" är inte nödvändigtvis ett steg i kampen för feminism eller annan diskriminering.

      Radera
  9. Min son brukade alltid säga att av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov, innebär att alla som har riktiga jobb måste försörja alla som har låtsasjobb. Vem ska annars tala om för alla som har riktiga jobb hur de ska tycka och tänka?

    Karl Marx mamma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en vacker tanke, men det ska nog stanna där.

      Radera
  10. Genusvetarna hittar på låtsasteorier som skapar låtsasjobb som ger jobb åt genusvetare. Vem betalar? Skattebetalarna via Svenska Filminstitutet som "fördelar stödmedel" till svensk filmproduktion.
    Nya yrket intimitetskoordinator är ett exempel.
    https://www.svt.se/kultur/sa-skapas-trygghet-pa-inspelningar-med-yrket-intimitetskoordinator

    Observera att SVT-journalisten inte ställer den obligatoriska frågan om inspelningen av intima scener har varit ett problem. Man utgår från att det har varit det eftersom feminister påstod det under metoo.

    Tom-Hjördis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där löste Tage Danielsson med att alla i produktionen klädde av sig nakna när det skulle spelas in nakenscener - kameramän, scripta osv. Jag tror att det blev billigare.

      Radera