torsdag 13 augusti 2026

Halvlögn-på-halvlögn-effekten

Jag är inte dummare än att jag begriper att kvällstidningarnas spar-, ränte- och sparränteartiklar skrivs för att få klick och återbäring till den egna tidningen, men eftersom kvällstidningsjournalistik ändå är en slags journalistisk produkt borde de ge mer av den stora bilden. Exempel:

Varje månad redovisar Aftonbladet sparräntan på konton hos banker som de ingått ett reklamsamarbete med. Så här ser det ut i augusti.Sparkonton med hög sparränta i augusti”... nåja. Här tipsas om bankkonton med en sparränta så låg som 0,5 procent. Vilken bra idé... eller inte. Det rimliga vore såklart att dylika artiklar förses med en varningstext av typen:

Varje krona på sparkonto eller andra sparformer som inte kommer i närheten av att slå inflationen innebär en garanterad förlust varje dag, varje vecka, varje månad, varje år.

Men det säljer inga annonser. Och i nästa exempel blir det ännu värre: ”Här får du räntan utbetald månadsvis – tips”:

Ge dina pengar en chans att växa sig större med relativt låg risk med ränta på ränta-effekten. Här listar vi 11 banker som betalar ut räntan månadsvis.

Här är alltså en annan lista på konton, med räntor som är ungefär lika dåliga. Särskilt om du inte väljer att låsa dina pengar för en längre tid. Gör du inte det får du ofta en lägre räntesats. Skillnaden på dessa konton jämfört med Aftonbladets ”topplista” är att bankerna på dessa kan betala ut räntan månadsvis, men även här finns undantag.

Okej, det är ju en slags ”ränta-på-ränta-effekt light” när bankerna betalar ut räntan månadsvis, men eftersom sparande på bankkonto ändå är en förlustaffär när ”vinsten” äts upp av inflationen handlar detta enbart om förlustminimering. Riktig ränta-på-ränta-effekt uppnås när du under flera år eller allra helst decennier, har pengar investerade på börsen, gärna i globala indexfonder eller andra ”tråkinvesteringar”, men det resulterar i tama rubriker och ger ingen provision till skvallerpressen.

23 kommentarer:

  1. Ha ha, har också reagerat på dessa topplistor. All avkastning som är lägre än inflationen är ju ren kapitalförstöring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, faktiskt. Nödvändig till viss del. Det blir bökigt att behöva sälja fondandelar för att köpa en liter mjölk, men det finns ingen anledning att framställa sparkonto som en legitim sparform i klass med börsinvesteringar.

      Radera
  2. Buffert skall vara på sparkonto utan bindningstid. Ja, det innebär en liten förlust, men det ger också en viss trygghet. Se det som en försäkring, inte investering. Om du vet att det finns pengar att betala ifall frysen eller något annat dyrt går sönder kan du sova lugnare.

    Men den bufferten behöver inte vara så hög. Kanske 10 000 om man bor i hyreslägenhet, 20 000 i bostadsrätt och 50 000 i hus. Visst, stora reparationer kostar mer pengar, men oftast går det att få faktura. Sedan kan man sälja fonder eller annat och få ut pengar innan förfallodag på fakturan.

    Att kvällstidningarna bara har med de mer etablerade bankerna på sina listor är naturligtvis ett helt annat problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Femtiotusen tycker jag låter som en alldeles för hög buffert. För de pengarna har jag råd att köpa både kyl, frys och luftvärmepump. ALLT kan ju inte gå sönder samtidigt, och mycket går att betala på faktura utan extra kostnad.

      Etablerade banker? Lea, Froda, Mynto... Jag tror inte att jag ens hört talas om dem tidigare.

      Radera
    2. Har de banktillstånd och statlig insättningsgaranti tycker jag att de är etablerade, även om de är mikroskopiska jämfört med swedbank m.fl.

      Radera
    3. De kan vara både stora och etablerade utan att jag hört talas om dem, men i mina ögon är inte Lea, Froda och Mynto etablerade banker. Om vi vänder på det, vad är i så fall en icke-etablerad bank - Nisse mikrobank utan insättningsgarantí och startad igår? I så fall kan jag tycker att det är bra om de håller sig till de etablerade.

      Radera
  3. Jag har också sett de här listorna och tänkt att de mest är dumma. Men en buffert på sparkonto har jag alltid haft för oförutsedda utgifter. Har köpt aktier sedan min första lön och det är en helt annan sak för mig.

    Tycker att det är bra att skilja på sparande och investeringar. Sparande är för buffert eller kanske något speciellt som kontantinsats. Investeringar däremot, om vi hårdrar det hela, är egentligen inte tänkta att användas.

    Det är faktiskt en intressant fråga vad du/jag/folk i allmänhet/börshajar menar med investeringar. Det är en sak att de är tänkta att växa men hur länge? Och vad är tanken bakom investeringar?

    För mig har investeringar precis som sparande/buffert alltid handlat om ekonomisk trygghet. Ändå finns inga garantier för krascher har inträffat. Så där garderar jag mig med små utgifter.
    /Annette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sparande och investeringar är absolut inte samma sak, men i de här artiklarna låter det ju nästan som att ett "högräntekonto" kan vara ett bra alternativ till börsen. Det är ju mindre risk också.

      Tanken bakom en investering är väl alltid att det ska ge ekonomisk avkastning? Man kan väl i och för sig investera i något man tror på eller tycker är behjärtansvärt, och därför inte vara lika noga med att få hög avkastning, men räknar man inte med avkastning är det ingen investering, som jag ser det.

      Jag har säkert varit slarvig med de här begreppen både i bloggen och i andra sammanhang. Det flyter ju lite ihop också, men i reklamartiklarna tycker jag att framställandet är direkt ohederligt.

      Radera
    2. Min son sa alltid att sparande innebär att undandra kapital från ekonomin, en relik från den förkapitalistiska eran, emedan investering innebär att återföra kapitalet till produktivt kapital. Sparande handlar således om att bevara kapital emedan investering handlar om att expandera kapital.

      Min son brukade också säga att det kapitalistiska systemet är maskineriet för expandering av kapital genom exploatering av dem som faktiskt producerar det: arbetarklassen!

      Karl Marx mamma

      Radera
    3. "Att undandra kapital från ekonomin" låter som en omskrivning att inte ge sina pengar till staten.

      Radera
  4. Hur var det nu igen? Genomsnittligt värde på ISK/AF/KF är 550 000 cirka men medianen runt 60 000?
    Dvs. svensken har inga pengar att tala om på börsen så att spara 5 000 på något konstigt räntekonto är kanske det som de flesta gör?

    Hur som, tidningarna vill ha sina klick!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan stämma. Jag tror att vi som sparar och investerar lätt fastnar i vår bubbla och tror att vi är genomsnittliga, men det är vi inte.

      Radera
  5. Den bästa räntan Aftonbladet kan erbjuda sina läsare är att inte betala minst 149 kr/månad för tidningen. Det motsvarar en ränta på 1,75 % på ett sparbelopp på ca 100 000 kr. Det är ett större belopp än de flesta av Aftonbladets läsare kommer att få oavsett sparkonto/ränta.

    Tom-Hjördis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ett riktigt bra spartips!

      Radera
    2. Exakt så! Jag implementerade själv det när jag var 20 år gammal. En stor, enkel, snabb besparing genom livet! Tyvärr har media begripit just det så nu tvingar de fram finansiering via skatten istället.

      Radera
    3. När vi ändå är inne på att "döda abonnemang". Här är ett spartips från SVT.

      "Alexander Norén menar att det är vanligt att prenumerationer ofta leder till onödiga kostnader.

      Hans förslag är därför att välja ut ett datum varje år för att gå igenom sina prenumerationer."
      https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/tre-tips-sa-kapar-du-kostnaderna-for-prenumerationer

      Tom-Hjördis

      Radera
    4. Vackert så, men en dag om året tycker jag var i minsta laget. Åtminstone en gång per kvartal tycker jag borde gå. Om man inte har så få prenumerationer som jag att jag kan rabbla samtliga.

      Radera
  6. Med all respekt, nu tycker jag du är elak mot de få riktiga journalisterna!

    " eftersom kvällstidningsjournalistik ändå är en slags journalistisk produkt "

    Mvh Investeraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ÄR ju en slags journalistik. Ofta en dålig sådan, men ändå.

      Radera
    2. Nja är det? I min mening så är journalistik av en art där samband, information, fakta etc sammanställs. Merparten av dagens media har istället en tydlig agenda. Dvs det viktigaste är att övertyga massorna av sin agenda. Inte journalistik!

      Radera
    3. Det där lät mer som Dagens Nyheter, och då känns ordet journalistik verkligen som en överdrift :-)

      Radera
    4. Man kan skämta om hur usel journalistik är idag, eller vad journalistik innebär. Men jag finner det tragiskt hur illa det faktiskt är.
      NU är det valtider, och media gör en katastrof vad det beträffar. Ren desinformation!

      Radera
    5. Ja, och oftast inte medvetet. En felaktighet uppstår i en publikation som kopieras av tio andra och så kan man spinna vidare med hänvisning till en felaktighet alla tagit för sanning som en modern visklek. När det sedan kommer till EU och Nato försöker svensk media nästan inte ens. Det är svårt att hitta tidningar som skriver på svenska om dessa organisationer trots att de påverkar Sverige mer än vad svensk riksdag och regering gör.

      Radera