Jag gav upp om svensk tv redan innan Sverker Olofsson gick i pension och lämnade konsumentmagasinet Plus 2010, men nu läser jag att Plus lades ner 2020 (efter kontroll ser jag att det hände redan 2019) och inte ersattes av något annat konsumentprogram.
På ett sätt är jag inte förvånad.
Plus lärde folk att tänka kritiskt, vilket ju går helt emot SVT:s
anda av att skapa menlösa får. Samtidigt är jag ändå lite
överraskad. Som jag minns det hade Plus en ganska liten redaktion
och inte heller programbudgeten i övrigt borde ha varit särskilt
stor. De granskade företag i Sverige och det kostar inte mycket att
skicka en reporter från Umeå till Malmö. Lite videointervjuer och
grafer, och en och annan obetald gäst som kom dit för att försvara
sin heder. Det var allt.
Jag minns fortfarande efter drygt 30 år
hur Nalle Knutsson försökte ta sig ur Sverkers frågor om huruvida det var sant
att hans modellskola hade byggt upp Cindy Crawfords karriär. Den
humorn spöar samtliga panelprogram med tävlande kändisar alla
dagar i veckan (vilket lustigt nog är precis de dagar dessa program
sänds).
Plus var dessutom populärt! Konsumentfrågor engagerar eftersom vi alla är konsumenter. SR har kvar Plånboken, men lyssnarna har antagligen dött av leda så tråkigt som det var. Detta är den samlade konsumentjournalistiken i public service. Ynkligt, säger jag som för övrigt gärna skulle trycka ner hela public service i Sverkers tunna.


Jag saknar också det programmet. Och det utbud som finns idag är mest bedrövligt, en massa halvkändisar och kändisar som 'leker'. Förstår inte att (om?) vuxna tittar på sånt men det kan vara jag som inte längre 'hänger med'.
SvaraRaderaKanske är det jag som är alltför allvarligt lagd, har alltid föredragit fakta och kunskap framför rena nöjen på tv. Om jag är ute efter nöjen då går jag hellre på konsert, bio, konstutställning eller teater. Men föredrar böcker.
/Annette
Jag hänger definitivt inte med, men det gör mig inget. Konceptet att sätta kändisar i två lag för en slags skojtävling var obegripligt redan när det kom och det har definitivt inte blivit bättre. Jag gillar både fakta och nöje, men första kriteriet för nöje är att det ska vara nöjsamt.
RaderaTur att du inte bor kvar i Sverige då, att du som inte ens bor i landet orkar bry dig, börjar du tappa stinget?
SvaraRaderaDu tycker inte att det blir lite motsägelsefullt att din kritik består i att jag orkar bry mig och sedan frågar du om jag börjar tappa stinget? När någon tappar stinget brukar väl första symptomet vara att personen INTE orkar bry sig? Äh, jag förstår ju att du bara försöker provocera mig. Det går inte så bra :-)
RaderaVisst saknar man Sverker. Inte för att jag kan så mycket men Kontrapunkt är faktiskt väldigt bra till skillnad från allt annat trams de sänder./Em
SvaraRaderaJa, jag tyckte att han hade en skön stil där han var hård mot intervjuoffer utan att avbryta för mycket och inte låta dem tala till punkt.
RaderaAldrig sett Kontrapunkt, men ser att det är tävlande kändisar och sådana program är jag väldigt färdig med så jag får bara hålla tummarna för att jag inte missar något lysande.
Bra tips, har också avhållit mig från kändisprogram rent allmänt. Men när Sten Broman ledde Musikfrågan Kontrapunkt tittade jag, det var andra tider då.
Radera/Annette
För de som vill se och höra den famösa (?) Sten Broman har fem avsnitt på svtplay och två på youtube att avnjuta....
RaderaHan var bäst när han snackade dragspel:
Raderahttps://www.youtube.com/watch?v=t1uB-gsQE24
Tittade på klippet på Yotube, men vem sjutton har textat.. fasansfullt dåligt för att travestera Broman. Jag har heller aldrig gillat dragspel så där är jag helt enig med honom. Kanske tittar på nåt fler klipp.
Radera/Annette
Jag kollade aldrig texten, jag förstår överklasskånska :-)
RaderaI Kontrapunkt finns det och en annan kändis, men samtidigt flera ur den så kallade kultureliten som inte är så kända.
RaderaDet är underligt att Sveriges Vänster Television och SR bara tillåts fortsätta på sin bana utför. Som en slags stat i staten.
SvaraRaderaMvh Investeraren
Det är väl inte underligt. Alla riksdagspartier vill ha det så och nästan alla röstar på dem. Ibland kallas det "ansvar för Sverige", ibland "paradigmskifte", men resultatet blir alltid detsamma.
Radera