Jag läste en artikel med rubriken
”Ica-handlarnas kamp mot ungdomsgängen”
och det kan vara det mesigaste jag läst i hela mitt liv.
Blåmesen är en tuffing i jämförelse
med Icamesen.
Jag fattar att det är frustrerande när skolungdomar kommer in och snattar som rent tidsfördriv. Förutom värdet av varorna de stjäl lär det skrämma bort kunder. Jag skulle själv inte vilja handla i en fritidsgård för missanpassad ungdom, hur synd jag än skulle tycka om handlaren och personalen.
En ex-handlare berättade på Twitter att han portade alla skolungdomar från sin butik i tre dagar och
fick böta 50000 kr, men att det helt klart var värt priset. Sjukt
att en butiksinnehavare inte ska kunna välja sina kunder på samma
sätt som jag bestämmer vem som ska komma in i min bostad, men ändå
en framkomlig väg.
Ica-handlaren Ulrik Kjerstenssons på
Ica Nära i Tibro har en annan metod. Han har satt upp en skylt i
butiken.
”Som vanligt är det ett fåtal elever som håller på och stjäl, men tills vi kommit fram till en lösning vill jag att alla minderåriga som kommer in och handlar i butiken har ett intyg med godkännande från sina föräldrar.”
Detta intyg där föräldrarna
godkänner att deras barn ”får vistas i butiken under skoltid”
är alltså inget krav (det vore ju för hårt), men Ulrik ”ser
gärna” att ynglingarna visar upp ett intyg. Han har tidigare
jobbat som officer i försvaret. Undrar vad han hade gjort vid en
invasion, skrivit lappar och försökt ställa fiendesoldater i
skamvrån?
Andra metoder skulle kunna vara
kameraövervakning och punktmarkering med hjälp av extra vakter. Att
helt enkelt kasta ut de som stör ordningen i butiken. Polisen lär
väl som vanligt inte hjälpa till, men ring Securitas eller
Bandidos! Att dra in en snattare på lagret, ge honom duktigt med
stryk och sedan låta honom sprida ordet bland sina vänner vore
givetvis olagligt, så det ska jag inte föreslå. Det är nog tur
ändå att jag inte är Ica-handlare.