måndag 23 september 2024

Årets honung

Tredje årets biodlande är snart till ända. Sju invintrade kupor gick snabbt ner till sex i våras, men utökades till elva med hjälp av egen drottningodling. En av de gamla kuporna som fick ny drottning vägrade dock förstå sitt eget bästa utan valde att döda drottning efter drottning. Till slut blev det för sent att göra något åt det så då fick jag sätta ihop samhället med ett annat. Nere på tio igen.


Sista bilden med elva kupor.

Tio kupor var å andra sidan målet i år så jag får väl vara nöjd med det. Och förhoppningsvis har jag blivit lite bättre och smartare. Jag har ratat utrustning och tekniker, och samtidigt börjat testa ut andra saker. Även om jag tycker att det går långsamt faller fler och fler komponenter på plats. Jag har inget mål för nästa år än, men lite större och bättre vill jag nog bli.

Tillbaka till 2024. Det blev bara 120 kilo sommarhonung, vilket känns bedrövligt på sex produktionskupor, men det var ett sånt år och jag hade nog kunnat pressa fram lite mer om jag inte samtidigt utökat bigården. Nya samhällen behöver nämligen stöttas upp, så då tar jag yngel från starka kupor och sätter i svagare. Annars hade de kunnat hjälpa till med att hämta nektar i de gamla kuporna.

Nåväl 120 kilo honung är också honung och som kompensation blev det mycket mer ljunghonung i år än i fjol. Precis som då skickade jag upp kuporna i fjällen där ljungen blommar bättre än hemma och när all honung var insamlad och slungad satt jag med 100 kilo ljunghonung också, så totalt 220 kilo honung i år, vilket är rekord, om än ett försiktigt sådant.

Nu håller sig bina mest inomkubs och när det blir lite kallare sätter de sig i ett klot och vibrerar för att hålla värmen. Där byter de plats med varandra från det kalla skalet till den varma kärnan där drottningen sitter. Allt för att så många som möjligt ska överleva vintern, men när våren kommer och jag öppnar kupan kommer det ändå se ut så här på botten.

Ni ser, rena massgraven. Vi har det trots allt rätt bra som människor även om vi också får frysa på vintern.

13 kommentarer:

  1. Kanske experimentera med chili i honungen, bara för att? Typ ett halvdussin burkar för att testa marknaden. Och göra ett par enkla receptblad för att väcka intresset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har lite smakidéer, men dem vill jag inte outa här.

      Radera
  2. Jag har sett att det i hyllorna i några av stans lite finare butiker finns honung producerad av lokala bin anställda hos lokal bifarmare. Priset är det dubbla mot den vanliga svenska honungen. Är det värt att försöka få in din honung i en lokal butik även om din marginal blir sämre jämfört med att sälja på marknad?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är svårt, både marknads- och regelmässigt, men kanske inte helt omöjligt.

      Radera
  3. Kanske en dum fraga, men kan man inte vinterisolera bikuporna sa att de slipper frysa ihjäl?
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller ta in dem i huset … Ha, ha!

      Radera
    2. Inga dumma frågor. Försök har gjorts, både genom att isolera dem och ta in dem. Isolera gör man ju, det är frigolit i kupan och jag lägger extra frigolit som en hatt under taket. Att ta in dem har problemet att man inte helt kan styra när de ska ut, man stänger inte kupan på vintern och man vill inte att de ska börja flyga inomhus på våren. Särskilt inte eftersom första flygturen går ut på att bajsa ur sig sex månaders avföring vilket kan ge nog problem utomhus för dem som t ex har en vit bil eller hänger tvätt en av de där första soliga vårdagarna. Och att flytta kupan är en svårighet i sig. Dels kan de virra bort sig och inte hitta tillbaka till kupan, dels stör man det där klotet om man bär runt på dem mitt i vintern. För att dra det till sin spets - fick de ingen vinterkyla (t ex om man värmer upp kupan med ström) skulle drottningen lägga ägg hela året och bina inte fatta att de ska sluta flyga när det ändå inte finns några blommor att hitta.

      Radera
  4. Jag köper alltid honung som är producerad i Sverige eller ännu hellre från lokalt småskalig odling, betalar gärna extra för det både för att det är superviktigt att det finns pollinatörer och för att stötta de som har intresse och ork att engagera sig för detta, säkert intressant att studera dessa insekter , så smart de har organiserat sej . Så lycka till med försäljningen

    SvaraRadera
  5. Kul med framsteg varje år ändå! Även om det inte är en rak väg uppåt. Vad har du haft för produktion tidigare år och hur mycket säljer du på en bra marknadsdag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nackdelen med att öka antalet kupor är att jag plöjer ner vinsten så att jag inte tjänar pengar utan bara får fler bin.

      Jag tror att jag tidigare med ett nödrop kommit upp i 200 kilo som högst. Vad jag säljer en bra marknadsdag är lite som att fråga hur långt ett snöre är, det varierar. Bästa marknadshelgerna hittills tror jag att jag blivit av med runt 50 kilo, så säg 25 kg/dag. Som sämst har det blivit 3-4 kilo, i regn och rusk och med usel marknadsföring.

      Radera
  6. "Nu håller sig bina mest inomkubs och när det blir lite kallare sätter de sig i ett klot och vibrerar för att hålla värmen. Där byter de plats med varandra från det kalla skalet till den varma kärnan där
    drottningen sitter."

    Jag tycker Jämställdhetsmyndigheten ska göra någonting åt ojämställdheten i bisamhället. Jag känner mig sekundärkränkt å de manliga binas vägnar.
    https://spraktidningen.se/sprakbloggen/veckans-nyord-sekundarkrankt/

    Tom-Hjördis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Någon gång i månadsskiftet augusti/september tycker de kvinnliga bina att de manliga bina inte längre fyller någon funktion i samhället varpå de kastas ut ur kupan och svälter alternativt fryser ihjäl. Så ja, helt jämställt är det inte.

      Radera