Dagens historia handlar om 49-årige Klas som blev hemlös efter en arbetsskada. Klas verkar inte tycka synd om sig själv och jag har inte för avsikt att göra ner honom, men han är en god illustration på att det är viktigt att se om sitt hus. Även om både finansministrar och ekonomibloggare sagt det tusen gånger går det inte in hos alla, så kanske kan Klas historia väcka fler.
Klas har jobbat hela livet och hade två
jobb när olyckan var framme. Försäkringskassan behövde sex
månader för att utreda hans fall och under den tiden fick han inga
pengar. Socialtjänsten hänvisade till Försäkringskassan som inte
gjorde sitt jobb på rimlig tid och det resulterade i att Klas
tappade sin bostad.
Fruktansvärt såklart! Så ska det
absolut inte vara, men jag blir ändå fundersam över Klas totala
chock över att en människa kan hamna mellan stolarna på det här
viset.
”När man har jobbat hela sitt liv så tänker man att man byggt upp ett skyddsnät, men jag hade helt fel i det.”
Ja, om du med
skyddsnät menar staten och samhället. Det enda skyddsnät du kan
lita på fullt ut måste du bygga själv,
och jag undrar lite över varför Klas inte gjort det. Han är alltså
49 år och jobbade som rörmokare och dörrvakt. Gissningsvis har han
jobbat i 30 år, men tycks inte ha haft sparade pengar eller ägt
sitt boende.
Hade han avsatt ett par procent av nettolönen
under dessa år till ett stabilt sparande, exempelvis i globala
indexfonder, hade han med lätthet klarat ett halvårs
inkomstbortfall. Om han så bara hade lagt lika mycket pengar på
sparande som han tycks ha investerat i tatueringar hade han haft
större krigskassa.
”Fienden kommer! Låt oss ta skydd bakom staten!”
För även om jag håller med honom och
alla politiker och myndighetspersoner som säger att så här borde
det inte vara, så vet vi ju att Klas varken är den första eller
sista att drabbas. Det håller inte att intala sig själv att det här
är samhällets ansvar, för även om det på sätt och vis är det
(de tar åtminstone betalt för det) hjälper det föga när
lägenheten ryker för att sjukpenningen dröjer.
Att man behöver en egen buffert är
inte bara en floskel, rätt vad det är behöver du – just du! -
pengar för oförutsedda utgifter eller akut och brutalt
inkomstbortfall. Staten är inte människans bästa vän, det är
hunden. Och hunden kommer inte betala dina räkningar.
Håller helt med dig Sparo att man inte kan förlita sig på staten fullt ut, i alla fall inte när det gäller Försäkringskassan.
SvaraRaderaNej, det tycker jag har visat sig igen och igen.
Raderahttps://www.aftonbladet.se/kultur/a/BR5M8G/jag-ar-den-ende-som-har-en-katt-som-forsorjer-mig
SvaraRadera/Annika
Fin historia.
RaderaVisst är det, och visar att det inte nödvändigtvis maste vara hunden som är människans bästa vän, det kan ocksa vara katten!
Radera/Annika
Sant, det kan det vara. Även om jag har en liten konflikt med mina katter nu efter att jag behövt sätta upp råttfällor i ladan. Vi hade ett avtal liksom :-(
RaderaDa gissar jag att du inte sparar in pa kattmat, för de verkar inte hungriga nog ;).
Radera/Annika
Funkar det verkligen så? Jag har en känsla av att de inte jagar möss för matens skull.
RaderaTill katternas försvar så verkar det vara mycket råttor i år. Jag har sett på mitt område mitt på dagen helt obekymrade om att jag kommer gående och en vän har problem med råttor i sitt område också. Tror de hade 8 gångar ned under sin altan och grannarna behöver också fällor.
RaderaOch det är väl som jävligast nu, efter att maten tagit slut utomhus, men innan det blivit kallt så att mössen fryser ihjäl. Jag ser inte många fördelar med vinterkyla, men där är en.
RaderaTänker att jag ska leva nu men också tänka på framtiden. Så länge jag är frisk och kan göra sånt som jag tycker är roligt, vill jag passa på och inte bara spara. Däremot är jag inte som en del jag känner, som tror att allt ska ordna sig utan ett öre på kistbotten. Risken att bli sjuk och skröplig är ju överhängande när man blir äldre. Därför spar jag pengar till vad jag eventuellt kommer att behöva, städhjälp, matlådor, tvätt och annan hjälp. Låter ju trist men är en verklighet./ Eme
SvaraRaderaVisst är det trist, men ännu tristare att behöva allt det där och inte ha sparat till det.
RaderaFick upp en intervju med honom där han säger att han har ADHD vet inte hur det påverkar ens framförhållningstänk? Han har jättemånga tatueringar, kostar nog en del./Eme
RaderaDet vet inte jag heller, men det stod inget om det i SVT:s artikel så jag antar att de inte tyckte att det var en del av historien.
RaderaDet verkar tråkigt att allt man tycker är roligt kostar pengar. Det mesta jag gillar att göra är gratis. Vad är det för kul att gå på restaurang återkommande, eller shoppa? Men man är olika, uppenbarligen. Jag tycker det är väldigt roligt att ha pengar undanstoppade, för jag vet att jag när lusten faller på kan resa till Nya Zeeland eller någon annanstans, och att jag inte heller är beroende av att arbeta.
Radera/Christoffer S.
Ja, folk har uppenbarligen olika glädjeämnen i livet. Ett av mina är friheten att inte behöva tjäna pengar hela tiden om det är något jag inte tjänar på som är roligare för stunden. Mycket roligare än shopping.
RaderaGivetvis kan man inte annat än att hålla med dig. Men, alltid ett men, det är ett så stort underbetyg till staten att dess påtvingade skyddsnät fungerar så undermåligt.
SvaraRaderaDet ger kraft och riktning åt Östlings smaklösa och felriktade kommentar ”Vad fan får jag för pengarna”
Visst är det ett underbetyg, men jag känner inte att betyget har sänkts i år. Det här är ju som när klassens sämsta elev sedan länge får en fråga och alla ler lite grann övertygade om att han kommer svara fel, vilket han också gör.
RaderaJag vet inte om Östlings kommentar var felriktad. Däremot bör påpekas att svaret på hans fråga är en politik som han hyllade i decennier.
Dito. /T
RaderaMannen i artikeln:
SvaraRadera"När man har jobbat hela sitt liv så tänker man att man byggt upp ett skyddsnät, men jag hade helt fel i det."
Jag:
När man har jobbat hela sitt liv så tänker JAG att man byggt upp ett EGET skyddsnät, i form av lite besparingar som gör att man håller sig flytande i alla fall några månader, men jag hade helt fel i det. Har inte nödvändigheten i detta ältats sedan urminnes tider?
/Christoffer S.
Ja, han verkar ha tänkt att den andel han betalat till staten skulle ha gått till ett skyddsnät. Jag (som är i samma ålder som honom) hade också den naiva tron, men övergav den kanske i tioårsåldern. Som vuxen har jag definitivt tänkt att det där kommer att bli mitt ansvar.
RaderaNågot helt annat och kanske ett ämne för dig. Stina wollter har ju uttryckt antisemitiska åsikter, grova sådana men skulle ändå få göra teveprogram om kroppsaktivism. Nu har SVT dragit in hennes program, vilket är bra. Detta måste ju ha kostat en del av våra skattepengar. Samma sak med David Batras urfåniga program där han är first lady åt sin fru, eller hur det nu ligger till? Den skiten borde ju också dras in eftersom kärringen numera är förpassad till elefantkyrkogården efter korruptionsskandal.
SvaraRaderaNej, det där är saker jag är ruskigt ointresserad av. Har hört något om bägge, men visste inte att Wollters program var avblåst. Och lite lustigt får jag väl tycka att det är när ett program uppenbart pitchat av David själv slår så vansinnigt fel pga omständigheter. Men mitt intresse slutar med att läsa någon notis, jag skulle inte drömma om att se något av det.
RaderaAtt det tar många veckor, ja månader, innan besked och ibland pengar kommer från aktuell instans kan inte på något sätt vara en nyhet för någon som bott i Sverige de senaste fem åren. T.o.m Annika som inte bor i Sverige sedan årtionden verkar ha koll på det, och då läser hon ju bara media som är godkända av statliga källkritiska institutet
SvaraRaderaHur är det i Norge Sparo, hur lång tidsfördröjning får man räkna med i ditt nya land, tex för akassa eller för den delen sjukpeng?
Jag får erkänna att jag inte har en aning om fördröjning i det norska systemet (eller knappt hur det fungerar). Även här skulle jag räkna med att det tar ett halvår till första utbetalning, även om det antagligen går snabbare.
RaderaJag har två brorsbarn som har något svårt att förstå att det är bra att ha kvar pengar på kontot i slutet av månaden + spara på ett annat konto. Dessutom är jag klart orolig för hur deras liv som pensionärer ska se ut om runt 40 år. Funderar på "om ni sparar 500 kronor i månaden i ett år i någon indexfond på Avamza/Nordnet, så får ni 10 000 kronor var av mig. Om någon av er inte klarar av det, så får den andra personen de pengarna." Behöver sätta litet skräck i dem, annars blir de hundmatspensionärer.
SvaraRaderaHundmat är jättedyrt!
RaderaBra idé! Om det är så illa som det låter är jag dock inte säker på att de skulle fatta att du menar allvar förrän skadan är skedd, och det kanske slutar med världskrig i släkten. Så kanske kan du börja med ett kortare/mindre test först så att de märker att handlingar faktiskt får konsekvenser.
RaderaSant. Man börja med tre månader, och sedan få en slant eller inte. Därefter steppa upp.
RaderaJa, försök undvika att det blir krig av det. Annars gillar jag idén.
RaderaSkulle jag bli sjukskriven på heltid vid 49 års ålder skulle jag ta mig tiden att daytrada. Sen kanske det går åt helvete iallafall. Det är lika bra att sluta drömma.
SvaraRaderaJag har testat och jag var för ointresserad av daytrading för att det skulle funka för mig. Men det kan säkert fungera för andra.
RaderaDär ser man. Du har alltså day tradat också? Sa du inte du spelat poker med, borde kunnat gå bra? Hur mycket förlorade du innan du gav upp? Var det ett seriöst menat försök, eller dömt att misslyckas så att säga?
RaderaMvh Investeraren
Daytrading är nog mycket sagt, men ett av de första åren på 2000-talet hade jag drygt tusen avslut.
RaderaPoker tjänade jag pengar på hela tiden, men allt mindre och till slut för lite för att jag skulle tycka att det var värt det.